Jag mår skit just nu. Seriöst sitter typ på en toa i skolan och halvgråter och vill bara försvinna. Några killar i min klass snackar skit om mig och jag orkar inte mer. Om ni inte vet de så har jag gått på 3 skolor i mitt liv, och alla har varit skit! (Utom de 2 sista veckorna på min gamla skola.Det var helt okej) Men nu trodde jag att när jag började 7:an skulle allt bli bättre, men icke! De är fortfarande värdelöst. Men på alla skolor jag gått på finns de kanske några få som jag har tyck var helt okej, som jag faktiskt gillat och gärna vill vara med. Jag önskar jag kunde ta upp de människorna och starta en ny, egen skola med bara folk jag tycker om! De skulle typ va värsta drömmen. Hela skolan skulle dock typ bara vara tjejer utom kanske 3/4 killar. Men de har jag inget i mot! Varför kan man inte göra så? De skulle lösa allt!!!! Jag vill inte vara här längre.
Why do everybody hate me?
Why is it allways me who crys?
Why am i the one that need to hide?
Why can not i, for ones be blessed whit a smile?
(Sorry om jag stava nåt fel)
Jag hoppas ni har de bättre än jag har, och förlåt om jag inte skriver så ofta. De är svårt att komma på något. Men jag ska försöka bättre!
Med vänlig hälsning, Märta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar